Helige David kom hem till Munktorp

Igår kom Helige David av Munktorps ikon, som vi målat i vårt kloster, hem till Munktorps församling. Efter ett officiellt överlämnande av den handmålade ikonen till kyrkorådets ordförande visade vi ett bildspel med en introduktion till den Ortodoxa kyrkan, ikonernas teologi och betydelse samt en redogörelse för vårt arbete med Helige Davids ikon, vilken är en unik förebild. Det är en glädje att ikonen nu fått sitt hem just på den plats där helgonet byggde en kyrka och ett kloster för ca 1000 år sedan, då han spred Evangeliet i Västmanland, där nu Munktorps kyrka står. Platsen har fått sitt namn efter att det funnits ett kloster med munkar där.

Ett mirakel av de fyrtio martyrerna

”Sätt dig, Fader, så ska jag berätta för dig vilket stort mirakel som de fyrtio martyrerna gjorde för mig!” En skogshuggare från en by nära Berget Athos, Grekland, hälsade på en av munkarna som passerade och fortsatte att berätta sin historia: ”Jag hade ont i foten under många år. Jag gick till läkare och besökte sjukhus, men ingenting hjälpte. Eftersom jag älskar de fyrtio martyrerna mycket så gick jag till Kyrkan i min by på deras festdag. Det var mycket folk där, Kyrkan var full. Så snart jag kommit till Kyrkan började min fot att göra väldigt ont. Då tänkte jag gå ut från Kyrkan för att vila min fot lite. Men sedan fick jag tanken: ”Judas lämnade den Sista Nattvarden och gick ut. Ska

"Genom vatten och eld..."

”Kylan är svår, men Paradiset är ljuvt! Låt oss ha tålamod en stund, innan vi får värma oss i Abrahams sköte! Låt oss stå ut en kort natts plåga för att vinna evigt liv!” Så sade de fyrtio martyrerna av Sebaste, vars minne vi firar idag, till varandra när de plågades nakna i en frusen sjö för att de inte ville förneka sin tro. De var soldater i den kejserliga armén som vägrade offra till avgudarna, som den grymme Licinius (308-23) hade gett order om. De tillbringade hela natten i den frusna sjön i bön medan deras kroppar blev stela av kylan. En av dem stod inte ut, utan lämnade sjön för det varma badet intill, men temperaturskillnaden gjorde att han avled direkt. De andra fördubblade sina bö

Firandet av ikonernas seger

Den första söndagen i Stora fastan kallas Ortodoxins söndag för då firar vi Ortodoxins, sanningens och ikonernas seger. Vi åminner slutet på förföljelsen av de heliga ikonerna, ikonklasmen, som började runt år 717 och avslutades år 842. Denna händelse forsätter vi att fira och åminna varje år denna första söndagen i Stora fastan, då en särskild gudstjänst görs efter söndagens liturgi, då vi går i procession med ikoner och läser delar från det sjunde ekumeniska konciliet (år 787) då vördandet av ikonerna fastställdes som en Kyrkans dogm av de heliga fäderna. På bilden kan vi se processionen och gudstjänsten som görs i Heliga Konstantin och Helenas församling i Vårberg, Stockholm. Efter att de

Förlåtelsens söndag ger hopp om det förlorade Paradiset

Denna söndag, dagen innan Stora fastans början kallar vi Förlåtelsens söndag och vi åminner även Adams exil från Paradiset. Fastan är en tid då vi sörjer med Adam och Eva utanför Edens portar och ångrar oss tillsammans med dem över de synder som berövat oss närheten till Gud. Men Fastan är också en tid då vi förbereder oss för att fira Kristi Uppståndelse, vilken återöppnade Paradiset för oss. Sorgen över exilen lindar av hoppet om att åter få inträda i Paradiset. Triodion lyder för dagens Vesper: Du härliga paradis, i skönhet oöverträffad, tabernakel som Gud har byggt, glädje och fröjd som aldrig tar slut, du rättfärdighetens ära, profeternas glädje, de heligas boning, bed med ljudet av din

"Låt oss med glädje gå in i Fastans begynnelse."

Denna vecka förbereder vi oss för Stora fastans början nästa vecka. Det är en missuppfattning att fastan är en tråkig period, utan den är snarare glädjerik. Den Hl. Johannes Klimakos talar om fastan som en "glädjeskapande sorg”. Stora fastan infaller också under våren. Liksom dagarna blir ljusare och varmare, skall vår själ tina upp, knoppas och slå i blom. Fastan är inte en börda eller ett straff från Gud utan en Guds gåva av nåd till vår frälsning. Detta tema finns på många ställen i den Stora fastans gudstjänstbok Triodion: ”Låtom oss med glädje gå in i Fastans begynnelse. Låtom oss icke hava sorgsna ansikten”. ”Fastans vår har grytt, omvändelsenss blomma har börjat slå ut.” Den huvudsakl

"...Jag var i fängelse, och I kommen till mig."

De första två söndagarna i Triodion, fastans gudstjänstbok, har haft teman om Guds barmhärtighet och tålamod, hur Han tar emot varje syndare som omvänder sig och återvänder till Honom i liknelserna om publikanen och fariseén och den förlorade sonen. Den tredje söndagen påminns vi om att Gud även är en rättfärdig domare som kommer att döma oss för våra gärningar. Gud kan inte förlåta någon som inte själv omvänder sig och av egen vilja kommer till Honom och ber om förlåtelse för sina missgärningar. Han tvingar ingen till något. Dagens Evangelium (Matt. 25:31-46) beskriver på vilka grunder Gud kommer att döma oss. Kristus säger: " Vadhelst I haven gjort mot en av dessa mina minsta bröder, det h

Heliga Philotheis dag

Idag firar vi vårt klosters skyddshelgon, den Heliga Philothei. Hon kom att betyda mycket för det grekiska folket under den turkiska ockupationen under 1500-talet, särskilt för kvinnor. Hon hjälpte dem och stärkte dem i att bevara sin kristna tro och inte bli muslimer som många tvingades till. Hon grundade flera kloster, hjälpte de fattiga och anordnade socialt välgörenhetsarbete, som soppkök, sjukhus och skolor. Hon föddes i Aten 1522 och redan i tidig ålder utmärkte hon sig genom sin kärlek till Gud och sina medmänniskor. Efter tre års äktenskap blev hon änka vid unga år och blev uppfylld av en längtan att få ge sig själv till vår Herre och Gud, vilket hon fullföljde efter sina föräldrars

© 2020 Heliga Philothei Ortodoxa Kloster

  • Wix Facebook page