I fredags, den 6 augusti med gamla kalendern, firade vi Kristi förklaring eller förvandling på berget Tabor. Högtidens gudstjänsttexter upprepas i de dagliga gudstjänstern under en vecka efter festdagen och ikonen ligger framme på ikonstället i kyrkan hela veckan, så det är inte för sent att publicera en ikon och skriva några ord om en av den Ortodoxa kyrkans stora festdagar tillägnad Kristus.
Han tog med sina främsta lärljungar Petrus, Jakob och Johannes upp på det berget fyrtio dagar innan korsfästelsen. Därför firas denna högtid fyrtio dagar innan upphöjelsen av Korset (14 september). Där förvandlades Han inför dem och Hans ansikte sken som solen och Hans kläder blev vita som ljuset. Moses och Elias uppenbarade sig där och samtalade med Honom om Hans kommande lidande medan lärljungarna kastade sig till marken av fruktan inför det heliga. Ett lysande moln sänkte sig sedan och ur det hördes rösten: ”Detta är min älskade Son, i vilken jag har funnit behag; hören honom.”(Matt 17:5) Frälsaren ville genom detta visa sina närmaste lärljungar vilken härlighet som väntar dem som håller ut ända till slutet, eftersom det inte var långt kvar till Hans lidande och förföljelserna som väntade lärljungarna. Högtiden är en bild och en förutsägelse av den framtida härlighet som väntar de rättfärdiga.