Förlåtelsens söndag på tröskeln till Stora fastan

Denna söndag, just innan vi inträder i den stora fastans tid, kallar vi Förlåtelsens söndag. Vi påminns om att för att vår fasta ska vara sann, vår ånger och botfärdighet genuin och för att vi ska kunna försonas med Gud, måste vi på samma gång försona oss med varandra. En fasta utan ömsesidig kärlek är en demonisk fasta. Vi färdas inte på fastans väg som isolerade individer utan som medlemmar av en familj. Vår fasta bör inte separera oss från våra med människor utan förena oss med dem med ännu starkare band.


Historien om Helige Nikeforos, vars minne vi firar 9 februari, uttrycker väl vad som kan hända om vi inte har den kärleken till varandra. Helige Nikeforos levde i Antiokia i Syrien och där levde också en präst vid namn Sapricios, som Nikeforos var så god vän med att de ansågs vara som bröder. Djävulen ville dock förstöra deras vänskap och de grälade om något så att deras forna vänskap förvandlades till hat och fiendskap.


Efter en tid kom Nikeforos till sans, ångrade sin synd och försökte på många sätt att be Sapricios om förlåtelse men denne ville inte förlåta honom. Den här tiden började kejsarna Valerian (253-259) och Gallius (260-268) att förfölja de kristna och prästen Sapricios var en av de första som fördes inför rätta. Han bekände beslutsamt sin kristna tro, genomgick tortyr för sin tro och dömdes till avrättning med svärd.


När han leddes till att avrättas närmade sig Nikeforos honom och bad med tårar om hans förlåtelse om han syndat mot honom på något sätt. Men Sapricios förblev envis och även när han närmades sig döden vägrade han att förlåta sin kristne broder. När Herrens såg hans hjärtas hårdhet tog Han tillbaka Sin välsignelse från Sapricios och lät honom inte få martyrdödens krona. I sista minuten blev Sapricios plötsligt rädd för döden och gick med på att offra till avgudarna. Nikeforos försökte förgäves få Sapricios att inte förlora sin belöning genom att avfalla från tron, eftersom han redan stod på tröskeln till Himmelriket.


Då sade Nikeforos till bödeln: ”Jag är kristen och tror på Herren Jesus Kristus! Avrätta mig istället för Sapricios!” Bödlarna rapporterade detta till guvernören som beslöt att frige Sapricios och halshugga Nikeforos i hans ställe. På så sätt ärvde Nikeforos Himmelriket och mottog en martyrs krona.


Denna söndag åminner vi även Adams och Evas exil från Paradiset. Fastan är en tid när vi gråter med Adam och Eva framför den stängda dörren till Edens lustgård och ångrar oss tillsammans med dem för de synder som berövat oss gemenskap med Gud. Fastan är också en tid när vi förbereder oss för att fira Kristi död och uppståndelse, vilka har återöppnat Paradiset för oss.


Vi önskar alla en välsignad fastetid i ånger och botfärdighet, med bön för hela världen och med sann kristen kärlek till våra medmänniskor!


Läs mer om Den stora fastans pilgrimsfärd och dess mening.



© 2020 Heliga Philothei Ortodoxa Kloster

  • Wix Facebook page