Sju heliga sovarna från Efesus

Maximilian, Exacustodian, Jamblicus, Dionysius,

Martinian, Antoninus och Konstantin (eller John)

När kejsar Decius (år 250) kom till Efesus beordrade han alla att offra till avgudarna och alla kristna skulle arresteras. Många förnekade sin tro när de hotades med tortyr. Maximilian och sex andra unga män av betydande familjer tjänade som kadetter i armén och de sörjde mer för dem som förnekat sin tro än över dem som blev martyrer. Varje gång folk blev uppmanade att offra till avgudarna möttes de sju unga männen i en kyrka och bad. Detta märkte hedningarna och de angav ynglingarna till kejsaren som kristna  och de togs till palatset i kedjor. De bekände orädda sin tro och kejsaren beordrade att de skulle tas av sina bälten, ett tecken på deras värdighet. Men han låtsades ha förbarmande över dem och skickade iväg dem för att tänka över sin situation.

De unga männen bestämde sig för att gömma sig i en grotta och där förbereda sig i avskildhet och bön för att sedan åter framträda för tyrannen. Efter att ha bett ivrigt föll alla i sömn och genom Guds försyn gav de så upp sina själar i Hans händer med bönen på sina läppar.

Desius kallade ynglingarna för att offra och när de inte kom letade han efter dem och utfrågade deras föräldrar om var de gömt sig. När de utsända männen kom fram till grottan fann de ynglingarna redan döda och skrev om deras martyrdöd på en tavla intill grottan, eftersom de också var hemligt kristna.

Ungefär 200 år senare, under kejsar Theodosius den yngres regim (runt år 446), började en heresi som förnekade uppståndelsen av de döda att söndra Kyrkan. Kejsaren bad Gud att visa Sanningen. Landägaren till grottan där ynglingarna fanns upptäckte en dag grottan när han satte upp ett stängsel för sina får där. Ynglingarna kom tillbaka till liv som om de bara sovit en natt och deras kroppar visade inget tecken på att ha åldrats. De skickade den yngste ut att köpa bröd och att köpa lite extra för de var väldigt hungriga (!).

När Jamblicius kom till staden blev han förvånad att se kors över alla dörrar och när han betalade för brödet trodde försäljaren att han hittat en gammal skatt för att mynten var 200 år gamla. Det blev tumult när de försökte få honom att avslöja var skatten fanns medan han inte förstod någonting och undrade var kejsar Decius var. De berättade att han var död och Jamblicius bad dem följa med till grottan tillsammans med guvernören i staden och biskopen. Där fann de inskriptionen som gjorts efter att ynglingarna hittats döda för 200 år sedan och alla förstod att det var ett mirakel. De skrev till kejsar Theodosius om vad som hänt och att det var ett klart tecken på kroppens uppståndelse. Kejsaren erkände miraklet och kom för att se ynglingarna och höra deras historia tillsammans med biskopar. När ynglingarna berättat allt lade sig ner i grottan och somnade in i döden igen.

Dessa helgon åberopas som hjälp för dem som har sömnsvårigheter. Från denna historia kommer begreppet ”sjusovare”. Ynglingarna begravdes igen i grottan där de sovit och den gjordes om till en kyrka som blev en plats som många pilgrimmer besökte.