Heliga martyren Katarina

Den heliga martyren Katarina var dotter till Konstos, guvernör i Alexandria i Egypten under kejsar Maximianus regeringstid (305-313). Katarina bodde i huvudstaden, centrum för hellenistisk kunskap, och var begåvad med  sällsynt skönhet och intellekt. Hon fick en utmärkt utbildning och studerade verk av de största filosoferna och lärarna från antiken. Unga män från de mest värdiga familjerna i riket sökte den vackra Katarinas hand, men hon var inte intresserad av någon av dem. Hon berättade för sina föräldrar att hon endast skulle ingå äktenskap med någon som överträffade henne i adel, rikedom, behag och visdom.

Katarinas mor, en hemlig kristen, skickade henne till sin egen andlige fader, en helig äldste som bodde i en grotta utanför staden, för att be om råd. Efter att ha lyssnat på Katarina sade munken att han kände till någon som överträffade henne i allt. "Hans ansikte är mer strålande än solens sken, och hela skapelsen styrs av hans visdom. Hans rikedomar ges till alla världens nationer, men de minskar aldrig. Hans medkänsla är oöverträffad."

Denna beskrivning av den Himmelske Brudgummen väckte en brinnande längtan i den heliga jungfruns själ att få se Honom. "Om du gör som jag säger", sade munken, "kommer du att se den här berömde mannens ansikte." Vid avskedet gav han Katarina en ikon av Theotokos med det gudomliga barnet på sin arm och bad henne att med tro be till himlens drottning, moder till den himmelska Brudgummen, och hon skulle höra Katarina och ge hennes hjärtans önskan.

Katarina bad hela natten och fick se den heliga jungfrun, som sade till sin gudomlige Son: "Se din tjänarinna Katarina, så vacker och dygdig hon är." Men Barnet vände bort sitt ansikte från henne och sade: "Nej, hon är ful och otroende. Hon är en dåraktig fattiglapp, och jag står inte ut med att se på henne förrän hon överger sin ofromhet."

Katarina återvände till den äldre djupt bedrövad och berättade för honom vad hon hade sett i drömmen. Han tog emot henne, undervisade henne i Kristi tro, förmanade henne att bevara sin renhet och integritet och att oavbrutet bedja. Hon mottog sedan det heliga dopets mysterium från honom. Återigen hade Heliga Katarina en vision av den allra heligaste Theotokos med sitt barn. Nu såg Herren ömt på henne och gav henne en vacker ring, ett underbart tecken på hennes trolovning med den Himmelske Brudgummen (denna ring är fortfarande på hennes hand).

Vid den tiden befann sig kejsar Maximianus i Alexandria för en hednisk festival. Därför var firandet särskilt praktfullt och fullsatt. Offerdjurens skrik, röken och lukten från offren, de ändlösa eldarna och de livliga folkmassorna på arenorna besudlade staden Alexandria. Mänskliga offer fördes också hit, Kristi bekännare, som inte ville förneka honom under tortyr. De dömdes till döden i elden. Katarinas kärlek till de kristna martyrerna och hennes brinnande önskan att lindra deras lidande tvingade henne att tala med den hedniske prästen och med kejsar Maximianus.

Helgonet presenterade sig och bekände sin tro på den enda sanna guden och avslöjade hedningarnas misstag. Jungfruns skönhet fängslade kejsaren. För att övertyga henne om den hedniska visdomens överlägsenhet beordrade kejsaren femtio av rikets mest lärda filosofer och retoriker att debattera med henne, men helgonet vann över de vise männen så att de själva kom att tro på Kristus. Heliga Katarina gjorde korstecknet över martyrerna, och de accepterade modigt döden för Kristus och brändes levande på order av kejsaren.

Maximian kunde inte övertala helgonet och försökte locka henne med löften om rikedomar och berömmelse. När kejsaren hörde hennes arga vägran beordrade han sina män att utsätta helgonet för fruktansvärd tortyr och sedan kasta henne i fängelse. Kejsarinnan Augusta, som hade hört mycket om helgonet, ville träffa henne. Hon övertalade den militära befälhavaren Porphyrios att följa med henne till fängelset med en avdelning soldater. Kejsarinnan imponerades av Katarinas starka anda, och hennes ansikte strålade av gudomlig nåd. Den heliga martyren förklarade den kristna tron för dem, och de blev omvända till Kristus.

Följande dag förde de återigen martyren till domstolen där hon, under hot om att bli krossad på hjulet, uppmanades att avsäga sig den kristna tron och att offra till "gudarna". Helgonet bekände ståndaktigt Kristus och hon fördes för att torteras på fyra hjul med vassa järn men en ängel krossade avrättningsinstrumenten, som splittrades i bitar med många hedningar som stod i närheten.

Efter att ha sett detta mirakel bekände kejsarinnan Augusta och den kejserliga hovmannen Porphyrios och 200 soldater sin tro på Kristus inför alla och de halshöggs. Maximian försökte återigen locka den heliga martyren och erbjöd sig att gifta sig med henne, men återigen fick han nobben. Heliga Katarina förblev trogen sin himmelske brudgum Kristus, och efter att ha bett till Honom lade hon sitt huvud på blocket under bödelns svärd.

Heliga Katarinas reliker fördes av änglarna till berget Sinai. På 600-talet hittades den heliga martyrens vördnadsvärda huvud och vänstra hand genom en uppenbarelse och överfördes med ära till den nybyggda kyrkan i klostret på berget Sinai, som byggdes av den helige kejsaren Justinianus (14 november). Pilgrimer till hennes kloster på berget Sinai får souvenir-ringar som ett minne.