Helige Johannes Chrysostomos, ärkebiskop av Konstantinopel

Den helige Johannes Chysostomos är en av vår kyrkas största, mest betydelsefulla och älskade kyrkofader. Det är svårt att kortfattat beskriva hans rika liv och hans stora betydelse för Kyrkan. Han föddes runt år 345 i Antiokia. Hans mor Anthousa hade stor tro och fromhet. Hon blev änka vid 20 års ålder men valde att inte gifta om sig utan ägnade sitt liv åt Gud och utbildningen av hennes son. Han växte upp i fromhet och kärlek till kyskhet och rättfärdighet. Han fick den bästa världsliga utbildningen och kunde ha gjort en strålande världslig karriär som advokat, på grund av hans ovanlig gåva av vältalighet. Men han valde istället att tillägna sina talanger åt Gud och leva som munk i askes, lydnad och bön.

Han döptes vid 18 års ålder och vigdes till läsare inte långt efter. Ingen hörde honom yttra ett ont ord om hans nästa efter hans dop. Han levde i familjehemmet i askes, fasta, vaka, tystnad och bön. När hans mor gick bort blev han fri att lämna världen helt och slöt sig till munkarna som levde i bergen runt Antiokia i lydnad, fattigdom, fasta och bön. Efter fyra år av exemplariskt liv hittade Johannes en grotta där han levde ensam med Gud, men var tvungen att överge det levnadssättet i slutet av året pga hälsoskäl.

25 år gammal blev han vigd till präst och han höll han predikningar som samlade hela Antiokia för att höra honom. Därav fick han namnet Chrysostomos = "gyllene mun" på grekiska. Hans ord gjorde starkt intryck på människor och ledde många till Gud och till kärlek för dygden. Ofta fick han tysta ner applåderna från sina åhörare. Trots sin höga position levde han som en enkel munk i askes och bön. Han gav till de fattiga, besökte de sjuka och fängslade, men gick aldrig på fina banketter. Han blev såsmåningom vald till ärkebiskop av Konstatinopel, även om han försökte undvika det på grund av ödmjukhet. Han visade stor faderlig kärlek för de troende, ledde välgörenhetsarbete och engagerade sig politiskt. Han var författare till många viktiga kyrkliga verk. Han har författat den Gudomliga liturgin som vi firar i den Ortodoxa kyrkan samt kommentarer till aposteln Paulus epistlar och många andra viktiga kyrkliga verk. En av Helige Johannes lärjungar såg den Helige Paulus själv diktera för Johannes vad han skulle skriva.

Johannes Chrysostomos blev skickad i exil för sin rättframhets skull och för att han uttalat sig kritiskt om kejsarinnan Eudoxias omoraliska leverne och på grund av andra biskopars avundsjuka. I imitation av Frälsaren höll han tyst när de anklagade, avsatte och skickade honom i exil. Första gången blev det en jordbävning och kejsarinnaren erkände sitt fel och lät Johannes komma tillbaka till hans andliga barns stora glädje. Dock blev det konflikt senare igen och Johannes skickades först till Nicea (i dagens Turkiet) och sedan Kaukasus i Armenien där han led av det hårda klimatet, svält, isolation och barbariska räder. Men hans mod och hopp var orubbliga, vilket märks i hans korrespondens med de som också fick lida exil eller förföljelse för hans skull. Han blev tvingad att gå långt till fots under tre månader på svåra vägar i alla väder för att de ville förflytta honom ännu längre bort. De stannade i staden Comana i Pontus nära en liten kyrka tillägnad en martyr från den regionen, Helige Basiliscus (22 maj). Martyren uppenbarade sig för Johannes och sade: ”Var vid gott mod! Imorgon skall vi vara tillsammans!” Nästa morgon, 14 september 407 bad Johannes om vit klädnad, han mottog de Heliga Mysterierna och gav upp sin själ till Gud med orden "Ära åt Gud för allting!".

Troparion till den helige Johannes Chrysostomos:

"Ditt tals ljuvlighet, likt en eldslåga, har upplyst jordens krets, har åt jorden förvärvat barmhärtighetes skatter och visat oss ödmjukhetens höghet. Du som undervisar genom dina ord, fader Johannes Chysostomos, bed till Ordet, Kristus vår Gud, att Han må frälsa våra själar."