Dagens söndag kallar vi publikanens och fariséens söndag därför att vi läser i dagens Evangelium liknelsen om publikanen eller tullindrivaren och farisén (Luk. 18:10-14). Fariséen som kom till templet för att be, skröt inför Gud om sina goda gärningar, han fastade och gav allmosor. Men den syndfulle publikanen bad bara i ödmjukhet om Guds förbarmande för han insåg sin egen synd och omvände sig.
Denna dag är upptakten till Stora fastan som börjar om tre veckor och budskapet i liknelsen leder oss till att förstå att ödmjukhet är vägen som öppnar omvändelsens dörrar, vägen till Gud. Omvändelsen är Stora fastans budskap, förändring av mentalitet ,att vi ska leva i bot och ånger för att förändra oss och rena oss för att på så sätt samtidigt med Kristi Uppståndelse också uppleva vår egen själs uppståndelse.
Tullindrivaren hade denna längtan efter att förändra sig och genom sin fattigdom i anden lämnade han utrymme för Gud att verka i sig, medan farisén var självtillräcklig. Ökenfäderna sammanfattar söndagens budskap: "Bättre än man som har syndat och ångrar sig än en man som inte syndat och tror sig själv om att vara rättfärdig."
I dagens gudstjänst sjunger vi: "Öppna för mig botens dörrar, o Livgivare, ty tidigt om morgonen söker min ande Ditt heliga tempel, jag som har ett kroppens tempel som är helt förorenat. Rena mig dock i Din barmhärtighet genom Din nåd och människokärlek."