Den femte söndagen efter Påsk åminner vi Kristi möte med den samaritiska kvinnan vid Sykars brunn i Samarien. (Joh. 4:5-42) Ikonen intill är målad i vårt kloster. Det var mitt på dagen och Jesus Kristus satt ensam vid brunnen när hans lärjungar gått in till staden för att köpa mat. När den samaritiska kvinnan kommer för att hämta vatten ber han henne att ge Honom att dricka. Hon blir förvånad eftersom judarna inte ville ha något att göra med samarierna.
Jesus svarade och sade till henne: ”Var och en som dricker av detta vatten, han bliver törstig igen; men den som dricker av det vatten som jag giver honom, han skall aldrig någonsin törsta, utan det vatten jag giver honom skall bliva i honom en källa vars vatten springer upp med evigt liv. (Joh 4:13-14)
Med vatten menar Kristus här, enligt Helige Johannes Chrysostomos, den Helige Anden som renar och återupplivar de själar som tar emot den. Kristus inleder ett samtal med henne då han avslöjar kvinnas syndfulla leverne och avslöjar sig själv som Messias. Kvinnan kommer till tro och går in i staden och berättar för folket om vad Han sagt och att Han kan vara Messias. Många i staden kom till tro på Kristus och kvinnan själv, vars namn var Photine, lämnade sitt liv i synd och hyllas som vår kyrkans helgon som apostlalik och martyr eftersom hon först spred Evangeliet och sedan led martyrdöden för sin tro tillsammans med sina fem systrar och två söner.
Vi firar idag även ett av vår kyrkans största och mest älskade och kända helgon: den Helige Georgios som också led martyrdöden efter att ha genomgått svår tortyr för sin tros skull i början av 300-talet. Han är ett gott exempel på dygderna mod, tålamod i prövningar och förtröstan på hjälp av Guds nåd.
