Georgien var ett av de första länderna som accepterade kristendomen som sin officiella religion år 337. Georgierna är ett starkt, traditionsälskande folk som motstått invasioner av perser, araber och turkar och som förvaltar sin tro, sina kyrkor, ikoner och reliker med stor vördnad.
Georgiens skyddshelgon, den Heliga Nina som vi firar idag, var kvinnan som spred Evangeliet i Georgien, därför kallas hon även apostlalik. Hon föddes i Kappadokien på 300-talet under kejsar Konstantin den stores tid och växte upp med kärlek till Gud och studier av de heliga skrifterna. Hon togs tillfånga av de då avgudadyrkande georgierna som tog med henne till sitt land mellan Svarta och Kaspiska haven, på gränsen till Kaukasus. Nina levde i bön och askes och predikade Evangeliet för folket där.
Heliga Nina botade drottningen i landet med hjälp av korset gjort av vinranksgrenar, som hon fått av Guds Moder själv. Hon ville inte ha någon belöning, utan sade att miraklet var utfört av Jesus Kristus, Guds Son. Kungen ville fortfarande bli av med de kristna, men en dag hade han varit ute och jagat och plötsligt blivit höljd i ett moln, då han blev skräckslagen. Han bad då till Ninas Gud och ljuset kom tillbaka till honom. Han bestämde då att hela hans nation skulle döpas. Heliga Nina drog sig tillbaka i bön för folket och en källa kom upp där hennes tårar fallit. Hon fortsatte att predika Evangeliet tillsammans med några övertygade präster för vilda stammar som bodde i bergen och många mirakel skedde och de omvände sig och lät döpa sig.
Heliga Nina drog sig åter tillbaka till en liten hydda där hon i frid gav upp sin själ till Gud omgiven av kungen och hans hov, prästerna och en stor hop folk som skyndade att närvara under den sista stund när deras moder i tron lämnade jordelivet.
Ikonen är målad i Heliga Änglarnas kloster, Grekland.