”Om någon inte vördar de heliga ikonerna; inte dyrkar dem som om de vore gudar, utan vördar dem av kärlek som bilder av en arketyp, låt honom vara anathema!*.”
Detta utropade den Heliga kejsarinnan Theodora i Helige patriarken Methodios och andra rättfärdigas och bekännares närvaro den första söndagen i Stora fastan år 843, då ikonerna återinfördes i Kyrkan och förföljelserna av dem som vördade ikonerna upphörde. Den heliga Theodora hade i hemlighet vördat ikonerna trots att hennes make, den ikonfientlige kejsaren Theofilus, förföljde dem som gjorde det. Efter hans död blev hon styrande regent för sin son Mikael III.
Alla de kristna fastade och bad den första veckan i Stora fastan. Efter att veckan gått, på söndagen år 843, gick kejsarinnan med sin son i en procession tillsammans med prästerskapet och folket och så återinförde de ikonerna och smyckade Kyrkan med dem och på så sätt avslutades förföljelserna, som hade börjat runt år 717, av dem som försvarade ikonerna.
Det är denna historiska händelse som vi åminner idag, den första söndagen i Stora fastan som vi kallar Ortodoxins och ikonernas söndag. Denna söndag firas en särskild gudstjänst efter söndagens liturgi, då vi går i procession med ikoner och läser delar från det sjunde ekumeniska konciliet i Nicea (år 787) då vördandet av ikonerna fastställdes som en Kyrkans dogm av de heliga fäderna.
Bildstriden handlade om Kristi person, inkarnationen och människans frälsning. Motståndarna till ikonerna menade att ikoner är avgudabilder, men de förråder då Kristi människoblivande. En avgud är en bild av något som inte finns, en fantasi, men en ikon avbildar en förebild som existerar. Ikonerna gör att vi får rätt lära om inkarnationen och de är i sig ett vittnesbörd om den. De visar uttryckligen Sanningen att Gud blev människa och därför kan vi avbildar Honom på ikonerna.
På bilderna kan vi se processionen och gudstjänsten från Heliga Kyprianos och Justina kloster i Grekland. Ungdomarna och barnen på bilderna är deltagare i ikonmålarlektionerna som ges gratis i klostrets regi och engagerar många unga som på så sätt får lära sig om ikoner och Ortodoxin.
Ortodoxin segrade över ikonoklasmen därför att många av de troende var beredda att genomgå exil, tortyr och t.o.m. döden för Sanningens skull. Festen denna dag firas även till åminnelse av alla martyrer och bekännare som kämpat och lidit för sin tro. Under Stora fastan strävar vi efter att efterlikna martyrerna genom asketisk självförnekelse. Firandet av Ortodoxins triumf är därför mycket mer än bara en åminnelse av en historisk händelse.
*anathema=bannlyst
