Idag firar vi den Helige Georgios, ett stort och älskat helgon i alla kristna traditioner som gjort många mirakel. Diokletian var romersk kejsare år 284-305, då den Helige Georgios levde. Kejsaren var avgudadyrkare och förföljde de kristna. Alla som inte offrade till avgudarna blev dömda till döden. Georgios var soldat i kejsarens armé, men hade ännu inte avslöjat att han var kristen.
Han förstod att stunden var kommen för att göra sin tro känd och han förstod även att det skulle leda honom till martyrdöden. Han var fast besluten att hellre vara en soldat för Kristus än för Diokletian. Han sålde allt han ägde och gav det till de fattiga. Efter att han hade gjort upp sina jordiska affärer reste han till staden där kejsaren befann sig. Han gick fram inför kejsaren och hans män och sade: ”Hur länge, o kejsare ska du fortsätta att strida mot de kristna? De håller sig till lagen, är fridsamma och har kärlek till alla. Men du har gått emot lagen och handlat på ett kriminellt sätt. Varför spiller du rättfärdigt blod i dina försök att få de kristna att dyrka avgudar?”
Kejsaren och hans män blev mycket överraskade och förvånade när de hörde den helige Georgios tala och erkänna att han var kristen. Kejsaren försökte tala honom till rätta och sade att han beundrat helgonets fina släkt, hans ärlighet, fysiska styrka och intelligens; därför hade han gett honom en hög rank i armén. Det skulle vara bäst för honom att inte förlora den och bli utsatt för tortyr och straff. Han försökte övertyga honom att offra till avgudarna, men det ville förstås inte den helige Georgios höra på.
Full av tro och mod fortsatte han att tala emot kejsaren och sade till honom att hans jordiska rike snart skulle försvinna, men om han skulle bekänna den Ende, Sanne Guden skulle han få den största äran: det himmelska riket. ”Det spelar ingen roll hur hårda straff du ger mig, ingenting kan skilja mig från kärleken till den Sanne Guden och min Herre Jesus Kristus”, sade Georgios till kejsaren. Kejsaren var utom sig av vrede. Han befallde sina soldater att sticka Georgios med sina spjut och sedan kasta honom i fängelse. Han prisade Gud för att han låtit honom få lida för Hans skull. Soldaterna utsatte Georgios för grym tortyr av olika slag, men helgonet stod ut med allting utan ett ljud, med Guds hjälp. En röst hördes från ovan: ”Var inte rädd, Georgios, för Jag är med dig!” En ängel kom och läkte alla hans sår.
Till slut blev Georgios ledd till den plats där han skulle bli halshuggen. Han tackade Gud för allt Han gjort och bad om Hans hjälp för alla människor som skulle be om hans förböner. Han böjde nacken under svärdet och gav upp sin själ i Guds händer och fick på så sätt den eviga härlighetens belöning.
Må denne store martyrs förböner ge oss alla styrka i våra egna liv att utstå alla sorters lidande med tålamod och uthållighet och att tacka Gud för allt! Vi gratulerar alla som bär hans namn och har honom som sitt särskilda skyddshelgon!