Den senaste ikonen vi målat i vårt kloster är en specialkomposition med Guds moder med Kristus och 9 av våra nordiska helgon. Det är inte helt enkelt att göra en sådan ikon och den har tagit många månader att färdigställa. Ikonen är 45x38 cm.
De nordiska helgonen som avbildas är Helige Sigfrid och hans systersöner Heliga Unaman, Sunaman och Vinaman, Helige Stenfinn; Hälsinglands apostel, Helige Olav av Norge, Helige David av Munktorp, Helige Sven av Arboga och Heliga Anna av Novgorod. Läs mer nedan om vart och ett av helgonen.
Helige Sigfrid (biskop) och hans systersöner martyrerna Unaman (präst), Sunaman (diakon) och Vinaman (subdiakon), festdag 15 februari
Levnad: 1000-talets första hälft
Munkar från England som skickades som missionärer till Sverige när Olof Skötkonung, Sveriges förste kristne kung, bad om det för att hjälpa till att kristna Sverige. Helige Sigfrid lät bygga en kyrka på platsen som numera har namnet Växjö och räknas som stadens skyddshelgon. På Sigfrids uppmaning antog folket genom beslut på landstinget den kristna läran. Biskop Sigfrid fortsatte sin mission längre norrut i Västergötland. Den Helige Sigfrid torde sedan ha slutat sina dagar i Växjö omkring 1045-1050. Hans systersöner förkunnade framgångsrikt Evangeliet i området Värend, nuvarande Småland och en större kristen församling bildades i Växjö. Hedningarna överföll dem dock, halshögg dem och lade de avhuggna huvudena i ett kar som de sänkte i en sjö. Helige Sigfrid fann efter en uppenbarelse från Gud martyrernas huvuden och skrinlade dem i den kyrkan i Växjö.
Helige Stenfinnn (Staffan, Simeon), biskop och martyr, festdag 2 juni
Levnad: ?-1060
Hälsinglands apostel. Innan dess verkade han i Uppsala och Sigtuna. Benediktinermunk från Corvey. Vigd till präst och biskop i Bremen. Av namnet att döma var han nordbo.
Från Norrala företog han sig veckolånga resor på hästryggen runt om i Hälsingland och förkunnade den nya läran. Han dristade sig till att förstöra avgudatempel och bildstoder men tvingades fly för de uppretade hedningarna. Dessa hann emellertid upp honom och stenade honom till döds i en skog vid namn Ödmården vid Tönnebroå. Traditionen utpekar platsen till Kapellsten i Skogs socken, där finns ett stort flyttblock som ingår i ett offerkast. Martyren begravdes vid nuvarande Norrala kyrka och över hans grav restes en stupa, en sorts monument i husform som var byggt av trä.
Helige Olav (Olaf), martyr, festdag 29 juli
Levnad: 995-1030
Helige Olav lät döpa sig i Normandie. Han återvände hem till Norge där han erövrade kronan och kristnade landet. Olav var en hård regent och många av hans landsmän såg hellre den danske kungen Knut som kung även i Norge. Detta motstånd ledde till att Olav blev tvungen att fly från Norge genom Sverige till sin svåger kung Jaroslav i Gårdrike, Ryssland. I en dröm såg sedan Olav den förre norska kungen Olav Tryggvasson uppmana honom att återvända till Norge och återta makten. Olav tågade dit och mötte hären i Stiklestad år 1030 då han dödades. Sedan kung Olav blivit vördad som helgon, blev hans attribut en yxa som är att uppfatta som hans dödsverktyg.
Helige David av Munktorp, festdag 25 juni
Levnad: ?-1082
Engelsk munk som kom till Sverige i början av 1000-talet då han hört talas om att Helige Sigfrids systersöner lidit martyrdöden i Sverige för att han själv längtade efter att bli martyr. Med Helige Sigfrids välsignelse slog han sig ner i Västmanland där han grundade ett kloster och byggde en första kyrka där Munktorps kyrka finns idag, utanför Västerås. Han predikade Evangeliet där och utförde mirakel. Många omvände sig och döptes av Helige David i en källa som finns där i närheten av kyrkan. Han gick bort i frid 1082.
Helige Sven av Arboga, munk, festdag okänd.
Levnad: 900-1000-tal.
Han stenades till döds av hedningar när han predikade Guds rike mitt i en offerlund strax söder om Arbogaån. En källa vällde fram där Helige Svens blod flöt ut och den har alltid burit hans namn. Man byggde ett litet kapell till Helige Svens ära av stenarna i den gamla offerlunden. Kapellet kallas fortfarande Helge Svens kapell och ligger lite i utkanten av den medeltida stadskärnan.
Heliga Anna av Novgorod, nunna, festdag 10 februari
Levnad: ca 1000-1050
Ingegerd och var dotter till Olof Skötkonung i Sigtuna. Hon gifte sig med fursten Jaroslav av Novgorod och hennes ryska namn var Irina. Hon ägnade sig intensivt åt kyrkan och det religiösa livet och var en inflytelserik rådgivare till sin man. Hon instiftade ett nunnekloster och lät, mot slutet av sitt liv, själv viga sig till nunna när hennes make avlidit och fick då namnet Anna. Hon insomnade den 10 februari 1050 och hennes minne firas av Kyrkan det datumet. Redan under hennes livstid prisades hon för sin dygd och fromhet. Irina födde sju söner och tre döttrar, före hon blev nunna.