Ny ikon av Helige Stenfinn, Hälsinglands apostel


Denna ikon har just målats i vårt kloster och är, vad vi känner till, den första av den Helige Stenfinn, Hälsinglands apostel, ett för många okänt helgon. Stenfinn kallas ibland även Staffan eller Stefan (latin Stephanus). Innan han kom till Hälsingland och började predika det kristna Evangeliet där verkade han i Uppsala och Sigtuna. Han ska ha varit Benediktinermunk från Corvey men blev dock vigd till präst och biskop i Bremen. Av namnet att döma var han nordbo. Idag är hans minnesdag (2 juni, enligt den gamla kalendern) och vi har firat Liturgi med hans ikon på ikonstället .

Enligt Adam av Bremen hette han egentligen Stenfi men fick namnet Simeon av den bremiske ärkebiskopen Adalbert (1043–72). När denne vigde sex missionsbiskopar för svensk räkning var en av dessa Stenfinn. Kung Stenkil ska ha skrivit till ärkebiskopen av Hamburg-Bremen och begärt att få kristna missionärer. De två som sändes var Adalvard och Stenfinn. Den prosaiska krönikan från 1450-talet (den första framställningen som gjorts av Sveriges äldsta historia), berättar först om Adalvards framgångar i Sigtuna och Uppsala och sedan om hur Stenfinn sänds norr över.


Adam av Bremen har berättat att "på gränsen mellan svearnas och norrmännens land bor skridfinnarna, vilka sägs löpa snabbare än vilda djur. Deras största samhälle är Hälsingland". Hit skickades nu Stenfinnn som förste biskop för att kristna människorna och genom sin predikan fick han många att konvertera till kristendomen. Dock hade man säkert hört om kristendom tidigare i Hälsingland. Det kan man sluta sig till när man ser inskriptionen på runstenen i Norrala.


Enligt traditionen skall hans verksamhet börjat i Trönö, där ett avgudahus fanns. Dit samlades människor från omgivande bygder för att dyrka sina asagudar. Under vistelsen i Hälsingland ska hans egentliga utgångsplats varit i Norrala, där han åtnjöt visst skydd av häradskonungen, som hade sitt säte i Kungsgården.


Från Norrala företog han sig veckolånga resor på hästryggen runt om i Hälsingland och förkunnade den nya läran. Han påbörjade sina resor genom att rida till Arbrå på måndagen, på tisdagen till Järvsö, på onsdagen till Ljusdal, därefter till Delsbo och var vid veckans slut tillbaka i Trönö. Han skulle då ha medfört fem hästar. Enligt en annan version skall han haft hästarna utplacerade efter färdvägen.


Intressant är här ihop blandningen på nordiskt område mellan Herodes stalledräng Staffan och Hälsingarnas apostel Stenfinn (Staffan). I visan heter det ju att Staffan ”vattna sina fålar fem” och detta kan ha att göra med Stenfinns fem hästar som han använde för att resa runt i Hälsingland med!


Lite mer utförliga är de berättelser som finns i den Prosaiska krönikan. Här berättas om hur den nitiske missionären dristade sig till att förstöra avgudatempel och bildstoder men tvingades fly för de uppretade hedningarna. Dessa hann emellertid upp honom och stenade honom till döds i en skog vid namn Ödmården vid Tönnebroå. Traditionen utpekar platsen till Kapellsten i Skogs socken, där finns ett stort flyttblock som ingår i ett offerkast.


Kapellstenens syns avbildad på ikonen. Dess form står beskriven i Fornvännen (Staffan, hälsingarnas apostel, i lokal tradition och levande sägen, Nordin, Ingeborg, Fornvännen 129-150) och efter den beskrivningen har vi målat den: "Den har formen av en liggande likbent triangel med spetsen rakt i norr. Höjden från marken vid triangelbasen är ungefär en meter. Denna del av stenen är täckt av en mängd på varandra kastade kullerstenar, varför stenen från landsvägen sedd närmast liknar ett röse."


För att påminna om helige Stenfinns förbindelse med Skogs socken lät Ärkebiskop Nathan Söderblom 1928 resa en minnessten vid Själsstugan, som var ett slags härbärge för vägfarande, alldeles bredvid Kapellstenen. Vid Kapellstenen, söder om Själstugan ska Helige Stenfinn ha segnat ned av trötthet och blivit stenad av förföljarna.


Martyren begravdes vid nuvarande Norrala kyrka och över hans grav restes en stupa, en sorts monument i husform som var byggt av trä. På 1800-talet ersattes den med en ny byggnad av sten som står kvar än idag.


Vyer från Hälsingland:

En teori hur stenen vid platsen för Helige Stenfinns martyrdöd, Kapellstenen, har fått sitt namn är att det en gång stått ett kapell på den platsen. De första kristna på platsen måste ju också haft en plats där de kunnat fira gudstjänst, därför har vi målat en liten stavkyrka med tillhörande klockstapel på ikonen. Som inspiration för den har vi haft kapellet och klockstapeln som visas på den s.k. Skogbonaden.


Skogbonaden hittades 1912 i närheten av en kyrkoruin i Skogs socken, som ligger i nuvarande Söderhamns kommun, i en kyrkbod vid kyrkan. Bonaden är daterad till 1200-talet och mäter cirka 45 centimeter i bredd och 165 centimeter i längd. Bonaden förvaras idag på Statens historiska museum i Stockholm men det finns en kopia i Skog nya kyrka. Bilderna på bonaden har tolkats föreställa striden mellan hedendom och kristendom. Centralt placerat i bilden finns två byggnader som har förståtts att föreställa en kyrkobyggnad och en mindre byggnad placerad till höger föreställande en klockstapel.


I september 2019 gjorde vi en pilgrimsfärd i Helige Stenfinns fotspår. Läs rapporten om färden här.


Vi har också skrivit ett troparion till Helige Stenfinn som lyder som följer:


Vigd till biskop i Bremen kom du till Hälsingland,

där du upplyste folket med Evangeliets ord.

Med fem hästar red du runt i Norralas bygd,

men när avgudars bild och hus du rivit ner,

du med martyrens krona kröntes i Ödmårdens skog.

Helige Stenfinn, bed att Herren oss må upplysa med Sitt ljus.


För noter till tropariet se här.


Text och studier av Fader Anders Åkerström.

Källor: Adam av Bremen, Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum, fjärde boken, kapitel 24, Prosaiska krönikan (från 1450-talet)